Uncategorized

Knutar till däcksbalkar

Anslutning av balkar kan göras på en mängd olika sätt, beroende på material, plats i båten och typ av båt.  Vi tränar på att uppnå ”sugpassning” på några varianter. Hjärnan går i spinn för att tänka i 3D och förstå vad som skall tas bort, vad som ska vara kvar och hur det ska passas in. Massor av olika vinklar, lutningar och kurvor behöver tas hänsyn till, som till exempel när däcksbalkarna skall anslutas till balkvägarna i skutan vi jobbar med.

Efter några provknutar kanske man till slut vågar sig på en på riktigt!

Knutar till däcksbalkar Läs mer »

Teoripass Träkunskap

Furu till båtbygge behöver speciella egenskaper, olika beroende på vilken del av båten de ska användas till.

Virke till bord vill man ha från furor över 100-150 år gamla, långsamt växande på mager mark med slät gulbrun fin bark. Inte över 230 år, då blir det gärna för fett och sprött. Helst från träd i norr-läge, utan tryckved, med få stora kvistar. Furor med dessa egenskaper går inte att hitta i trädplanteringar i Sverige. I svenska trädplantager skördas furor vid ca 80 år.

Furorna behöver plockas ut från fritt växande skog, från en typ av skog som tyvärr minskar kontinuerligt i Sverige och minskar möjligheten till den mångfald som en gammal skog ger.

Ek ska växa snabbt på bördig mark, gärna långt mellan årsringar.

Teoripass Träkunskap Läs mer »

Sy segel

Ettorna tillverkar segel till de båtar som tvåorna bygger. Det är mycket att tänka på när man ska sy ett segel. Det märker man när alla moment är nya, men till slut blir det nog bra, vi ska hålla på i två veckor. Vi syr såklart i segelsömmarsalen, det känns som väldigt rätt miljö när man vet att segel har sytts här på riktigt förr i tiden.

Mycket att få till på seglet: Storlek, form, material, hur stor buken ska vara och var den ska vara, förstärkningar, hål och infästningar.

Vi syr en del på maskin och med många moment för hand. 

Häftigt att se resultatet efter två veckor, det blev väldigt bra!

Segelsömnad - Utslag
Mät seglet och markera på golvet.
Segelduken utlagd så vi kan se hur mycket som går åt.
Segelhandske är ett måste när man likar seglet. Jämfört med segel är det enkelt att sy på segelsäcken.
Ett av de färdiga hornen, snyggt!

Sy segel Läs mer »

Teoripass Allmogebåtar, klinkbyggda bruksbåtar

Bild från Föreningen allmogebåtar i Stockholm allmogebåtar på Fjäderholmarna. 

Allmogebåtar, folkets båtar, har utvecklats under lång tid och specialanpassats efter vilka material som fanns att bygga av, vad de skulle användas till och i vilka vatten de användes. 

Båten var transportmedel av både last, människor och djur. Den användes även vid jakt och fiske, under alla typer av väder.

I början var de helt öppna snipor med spetsig för och akter, utan överdäckning. Oftast med segel, åror var alternativet när vinden inte räckte till.

I Södra och sydvästra Sverige byggdes mest i ek, utefter östkusten i furu, eftersom båtarna byggdes lokalt där de användes. Kunskapen att bygga båt gick i arv av tradition och överfördes från generation till generation. 

Klinkbyggda båtar har sin historia från Vikingaskeppen. 

Spännande att föra traditionen vidare när vi bygger båt i höst!

Teoripass Allmogebåtar, klinkbyggda bruksbåtar Läs mer »

Teoripass Skogen

Skogen i Sverige är viktig för oss, av många skäl. För att bygga båtar behövs virke från gamla träd vilket inte svenskt skogsbruk är fokuserad på. Träd skördas ofta efter ca 80 år, vilket är den ekonomiskt mest fördelaktiga åldern. En tall på 80 år ger för små dimensioner virke till bordläggning, det behövs äldre, grövre träd vilket inte är ekonomiskt fokus för skogsägare. En fura kan bli 650 år, en gran 400 år, så det finns goda möjligheter att få fram kraftigt virke om vi tänker långsiktigt. Virke från långsamtväxande furor är viktigt för bra rötskydd vid träbåtsbygge.

Svenskt skogsbruk diskuteras flitigt, vi är inte så bra på att bevara mångfald och nyckelbiotoper i Sverige. När FN rankar världens länder efter hur stor del av landets yta som utgörs av skyddad natur, hamnar Sverige på 99:e plats, långt efter länder som fått stark kritik för skogsskövling, som exempelvis Brasilien (33:e plats) och Malaysia (73:e plats). Se debatt i DN från juni 2018

Det är svårt att hitta fakta om hur skyddad skogen är, och vad det innebär att skydda skog. Det är också svårt att hitta rätt virke till båtbygge.

Teoripass Skogen Läs mer »

Hantverk inför jul

Känsla för trä, träbearbetning och lära känna olika träslag kan man göra på trevliga sätt med julpyssel. Vi gör krympburkar av färsk björk, härligt att snida i. Burkarna ska torka sakta, gärna tillsammans med lite spån så att de inte spricker. Jag testade att snabbtorka i mikron hemma, men körde för hög temp så det nästan började brinna, nu luktar det gott som eldad björkved i köket, härlig julkänsla.

Krympburkar i björk

Hantverk inför jul Läs mer »

Däcksplank till akterdäck

Vi skall lägga nytt akterdäck i furu och letar fram material som passar bäst för dimension vi bestämt. 

Vi letar bland plank från olika träd, svårt ibland att se skillnad på furu och lärk, det finns trick för det, bland annat luktar de olika. Lärken har även rödare ton.

Det gäller att hitta virke från rätt träd, maximalt med stående ådring, mesta möjliga kärnved, helst kvistfri, minsta möjliga märg och minsta möjliga mängd ytved. Det går mycket tid att sortera och hitta det som passar bäst.  Sen ska det klyvas, riktas, hyvlas och dimensioneras. Senare fräsas spår för nåt och kanske även en pärla?

Däck, perfekta förutsättningar, 75x30 mm.

Däcksplank till akterdäck Läs mer »

Ökans förskepp, design och funktion

Fredrik Leijonhufvud, är båtbyggare och sedan 2020 doktorand i hantverksvetenskap vid institutionen för kulturvård vid Göteborgs Universitet. I sin blogg ”Båtbyggarkonst” beskriver han hur gamla hantverkskunskaper inom båtbyggeri kan tolkas och rekonstrueras.

Jag tycker delen som Fredrik skriver om inlöpet är väldigt spännande. Så många funktioner som behöver finnas i en fungerande allmogebåt för att den ska vara bra byggd, och det här ska vi ta hänsyn till när vi bygger båt nästa år, spännande!

Fredrik skriver om inlöpet: ”Inlöpet, hur båten möter vattnet vid segling och rodd i fart framåt. I äldre bruksbåtar finns ofta en strävan efter att få förskeppet att rida på sjön, ge den hydrodynamiska egenskaper så den lyfts av vattnet. Samtidigt vill man att skrovet ska ha ett skarpt parti som biter tag i vattnet vid segling i bidevind. Båten ska skära vattnet så den bogvåg som bildas inte ligger för långt föröver, bogvågen ska gärna ligga en bit in från fören och tryckas ut från båten, inte putta vattnet framför sig. I en seglande klinkbyggd båt är det en utbredd uppfattning att detta uppnås med en form under vattnet i fören som är konkav och skjuter vattnet i en båge ut från båten , inte en konvex yta. Den eftersträvade formen i ett snitt tvärs över båten ska påminna lite om ett vinglas. En konvex eller rak form i ett spantsnitt ger en bulligare form under vattnet och därmed också ett större vattenmotstånd.”

Ökans förskepp, design och funktion Läs mer »