Nu har jag upplevt hur det känns med slipad hyvel och stämjärn, lite nördigt, men det till och med låter rätt när man hyvlar med en korrekt inställd hyvel, och vilka snygga spån det blir. Vi har lärt oss hur man får till skarpa stål och även lärt oss bra metoder att ta hand och renovera hyvlar.
Härlig känsla att öka på kunskap i kunskapsbanken.
Nu är alla balkar på plats i skutan, känns bra att se färdigt resultat. Alla balkar är inpassade och hyvlade för att lägga däcket i linje.
Innan vi lägger däcket tar vi ur alla balkar för att sickla och lägga dit en ”pärla” i underkant som tar bort de vassa kanterna och ger snygg design. Vi ska också måla balkarna innan vi monterar tillbaka dem igen på plats.
Härligt med sportlov, första på massor av år, samtidigt som det märks att min vardag är förändrad så skolan har blivit den nya vardagen och det känns konstigt att inte vara i verkstaden.
Vi drar igång med några teoripass.
Vasamuseet från verkstaden
En del äldre klinkbyggda båtar byggdes med de nedersta borden huggna för en konkav undervattenskropp och bättre seglingsegenskaper.
Sidan Båtbyggarkonst med Fredrik som är en av handledarna undersöker historiken och analyserar historia.
Senare båtar byggs med sågade bord, enklare men inte samma egenskaper i sjön. Norges institut för marinteknik har undersökt i lab och diskuterar skillnader i egenskaperna i en kort film.
Vridklyvning av stockar
I teoripass träkunskap diskuterar vi trädens basfunktioner, trävirkets egenskaper för båtbygge och skogens betydelse för träden och för miljön. Båtbyggare behöver gamla träd som inte går att få tag i från skogsbruket idag.
Greenpeace ger sig in i debatten om skogsbrukens betydelse, och har gjort en film med ny vinkel.
Förr i tiden gjorde ibland båtbyggare en liten halvmodell för att visa tilltänkt form på båten. Kunden fick sedan ge synpunkter och komma med kommentarer innan bygget startade. När kunden var nöjd gick det att såga upp halvmodellen i skivor och använda som underlag för att bygga båten från.
Vi lär oss tillverka halvmodell baserat på en linjeritning, bra träning för att tyda hur en linjeritning ger skrovform i verkligheten.
Första steget är att tillverka skivor formade efter respektive vattenlinje som limmas ihop.
Sen skulpterar vi fram formen genom att följa vattenlinjerna.
Resultatet blir ju bra, tvåmänningen har ett snyggt skrov.
Vi bygger upp däcket till skutan bit för bit. Nu är äntligen tre balkar på plats och inpassade i balkvägarna. Riktigt pirrigt att få passningen av knutarna på plats i båten på båda sidor. Däcksbalksbukten stämmer bra, nu kan vi gå vidare med bygget och ta bort resterande gamla balkar.
Nästa steg är tvärbalkar och korta däcksbalkar som ska på passas in på plats med knutar och rätt bukt.
Precis bredvid skolan ligger en smedja där vi har övat på smide. Vi startade med en stålstång och gick därifrån efter två dagar med en kniv i handen, stolta som tuppar!
Miljön i smedjan med eld, hetta, järn, hammare och städ känns väldigt traditionellt och genuint.
Det blir inte alltid som man tänkt sig, järnet lever ett eget liv och är svårt att kontrollera. Nu har jag fått en känsla för hur det går till i en smedja och är imponerad över den kunskap och det hantverk en smed utför.
Smide används inom båtbyggeriet till spik, bultar, beslag och röstjärn tex, bra för en båtbyggare att ta fram.
Smedjan på Skeppsholmen.
Stålstången vi startade med.
Ässjan där vi jobbade.
Resultatet, kniven. Färdig för slipning och ett snyggt handtag.
Min praktikvecka fick jag möjlighet att göra hos Annell Båtbyggeri på Värmdö. Det är otroligt imponerande att se äkta båtbyggare på plats med sina projekt i båtbyggeriet.
En livbåt från slutet av 1800-talet hade några spant som behövde bytas ut. Det blev mitt uppdrag. Jag rev bort dåliga spant, sågade och hyvlade fram nya i ek, var med och basade och passade in de nya. Nitade många, men hann inte bli klar med alla under veckan.