Halvmodell, teori och praktik

Förr i tiden gjorde ibland båtbyggare en liten halvmodell för att visa tilltänkt form på båten. Kunden fick sedan ge synpunkter och komma med kommentarer innan bygget startade. När kunden var nöjd gick det att såga upp halvmodellen i skivor och använda som underlag för att bygga båten från.

Vi lär oss tillverka halvmodell baserat på en linjeritning, bra träning för att tyda hur en linjeritning ger skrovform i verkligheten.

Första steget är att tillverka skivor formade efter respektive vattenlinje som limmas ihop.

Sen skulpterar vi fram formen genom att följa vattenlinjerna.

Resultatet blir ju bra, tvåmänningen har ett snyggt skrov.

Linjeritning
Halvmodell skivor vattenlinjer
Halvmodell snett framifrån.
Halvmodell gotländsk tvåmänning

Halvmodell, teori och praktik Läs mer »

Balkar inpassade

Tre balkar inpassade.

Vi bygger upp däcket till skutan bit för bit. Nu är äntligen tre balkar på plats och inpassade i balkvägarna. Riktigt pirrigt att få passningen av knutarna på plats i båten på båda sidor. Däcksbalksbukten stämmer bra, nu kan vi gå vidare med bygget och ta bort resterande gamla balkar

Nästa steg är tvärbalkar och korta däcksbalkar som ska på passas in på plats med knutar och rätt bukt.

Balkar inpassade Läs mer »

Smide

Precis bredvid skolan ligger en smedja där vi har övat på smide. Vi startade med en stålstång och gick därifrån efter två dagar med en kniv i handen, stolta som tuppar!

Miljön i smedjan med eld, hetta, järn, hammare och städ känns väldigt traditionellt och genuint.

Det blir inte alltid som man tänkt sig, järnet lever ett eget liv och är svårt att kontrollera. Nu har jag fått en känsla för hur det går till i en smedja och är imponerad över den kunskap och det hantverk en smed utför. 

Smide används inom båtbyggeriet till spik, bultar, beslag och röstjärn tex, bra för en båtbyggare att ta fram.

Smedjan på Skeppsholmen.
Stålstången vi startade med.
Ässjan där vi jobbade.
Resultatet, kniven. Färdig för slipning och ett snyggt handtag.

Smide Läs mer »

Praktikvecka

Min praktikvecka fick jag möjlighet att göra hos Annell Båtbyggeri på Värmdö. Det är otroligt imponerande att se äkta båtbyggare på plats med sina projekt i båtbyggeriet. 

En livbåt från slutet av 1800-talet hade några spant som behövde bytas ut. Det blev mitt uppdrag.  Jag rev bort dåliga spant, sågade och hyvlade fram nya i ek, var med och basade och passade in de nya. Nitade många, men hann inte bli klar med alla under veckan.

Det tar tid att lära sig hantverket!

Spantämnen i ek.
Dåliga spanten urplockade.
Nya spanten på plats, och delvis nitade.

Praktikvecka Läs mer »

Knutar till däcksbalkar

Anslutning av balkar kan göras på en mängd olika sätt, beroende på material, plats i båten och typ av båt.  Vi tränar på att uppnå ”sugpassning” på några varianter. Hjärnan går i spinn för att tänka i 3D och förstå vad som skall tas bort, vad som ska vara kvar och hur det ska passas in. Massor av olika vinklar, lutningar och kurvor behöver tas hänsyn till, som till exempel när däcksbalkarna skall anslutas till balkvägarna i skutan vi jobbar med.

Efter några provknutar kanske man till slut vågar sig på en på riktigt!

Knutar till däcksbalkar Läs mer »

Teoripass Träkunskap

Furu till båtbygge behöver speciella egenskaper, olika beroende på vilken del av båten de ska användas till.

Virke till bord vill man ha från furor över 100-150 år gamla, långsamt växande på mager mark med slät gulbrun fin bark. Inte över 230 år, då blir det gärna för fett och sprött. Helst från träd i norr-läge, utan tryckved, med få stora kvistar. Furor med dessa egenskaper går inte att hitta i trädplanteringar i Sverige. I svenska trädplantager skördas furor vid ca 80 år.

Furorna behöver plockas ut från fritt växande skog, från en typ av skog som tyvärr minskar kontinuerligt i Sverige och minskar möjligheten till den mångfald som en gammal skog ger.

Ek ska växa snabbt på bördig mark, gärna långt mellan årsringar.

Teoripass Träkunskap Läs mer »

Sy segel

Ettorna tillverkar segel till de båtar som tvåorna bygger. Det är mycket att tänka på när man ska sy ett segel. Det märker man när alla moment är nya, men till slut blir det nog bra, vi ska hålla på i två veckor. Vi syr såklart i segelsömmarsalen, det känns som väldigt rätt miljö när man vet att segel har sytts här på riktigt förr i tiden.

Mycket att få till på seglet: Storlek, form, material, hur stor buken ska vara och var den ska vara, förstärkningar, hål och infästningar.

Vi syr en del på maskin och med många moment för hand. 

Häftigt att se resultatet efter två veckor, det blev väldigt bra!

Segelsömnad - Utslag
Mät seglet och markera på golvet.
Segelduken utlagd så vi kan se hur mycket som går åt.
Segelhandske är ett måste när man likar seglet. Jämfört med segel är det enkelt att sy på segelsäcken.
Ett av de färdiga hornen, snyggt!

Sy segel Läs mer »

Teoripass Allmogebåtar, klinkbyggda bruksbåtar

Bild från Föreningen allmogebåtar i Stockholm allmogebåtar på Fjäderholmarna. 

Allmogebåtar, folkets båtar, har utvecklats under lång tid och specialanpassats efter vilka material som fanns att bygga av, vad de skulle användas till och i vilka vatten de användes. 

Båten var transportmedel av både last, människor och djur. Den användes även vid jakt och fiske, under alla typer av väder.

I början var de helt öppna snipor med spetsig för och akter, utan överdäckning. Oftast med segel, åror var alternativet när vinden inte räckte till.

I Södra och sydvästra Sverige byggdes mest i ek, utefter östkusten i furu, eftersom båtarna byggdes lokalt där de användes. Kunskapen att bygga båt gick i arv av tradition och överfördes från generation till generation. 

Klinkbyggda båtar har sin historia från Vikingaskeppen. 

Spännande att föra traditionen vidare när vi bygger båt i höst!

Teoripass Allmogebåtar, klinkbyggda bruksbåtar Läs mer »

Teoripass Skogen

Skogen i Sverige är viktig för oss, av många skäl. För att bygga båtar behövs virke från gamla träd vilket inte svenskt skogsbruk är fokuserad på. Träd skördas ofta efter ca 80 år, vilket är den ekonomiskt mest fördelaktiga åldern. En tall på 80 år ger för små dimensioner virke till bordläggning, det behövs äldre, grövre träd vilket inte är ekonomiskt fokus för skogsägare. En fura kan bli 650 år, en gran 400 år, så det finns goda möjligheter att få fram kraftigt virke om vi tänker långsiktigt. Virke från långsamtväxande furor är viktigt för bra rötskydd vid träbåtsbygge.

Svenskt skogsbruk diskuteras flitigt, vi är inte så bra på att bevara mångfald och nyckelbiotoper i Sverige. När FN rankar världens länder efter hur stor del av landets yta som utgörs av skyddad natur, hamnar Sverige på 99:e plats, långt efter länder som fått stark kritik för skogsskövling, som exempelvis Brasilien (33:e plats) och Malaysia (73:e plats). Se debatt i DN från juni 2018

Det är svårt att hitta fakta om hur skyddad skogen är, och vad det innebär att skydda skog. Det är också svårt att hitta rätt virke till båtbygge.

Teoripass Skogen Läs mer »

Hantverk inför jul

Känsla för trä, träbearbetning och lära känna olika träslag kan man göra på trevliga sätt med julpyssel. Vi gör krympburkar av färsk björk, härligt att snida i. Burkarna ska torka sakta, gärna tillsammans med lite spån så att de inte spricker. Jag testade att snabbtorka i mikron hemma, men körde för hög temp så det nästan började brinna, nu luktar det gott som eldad björkved i köket, härlig julkänsla.

Krympburkar i björk

Hantverk inför jul Läs mer »